Minnesmärket av slaget på Jutas

Ytterjeppovägen Nykarleby

Under det finska kriget (1808–1809) höll Sverige-Finlands krigstrupper i Österbotten på att dra sig tillbaka mot norr, men de klarade av att fördröja den ryska arméns framfart. Ett viktigt fördröjande slag utspelade sig vid Jutas, i närheten av Nykarleby. Överste Georg Carl von Döbeln led av feber, men hann ändå låta sina trupper marschera, trötta och i sliten utrustning, till Munsala, varifrån de i brådskande takt förflyttade sig i försvarsposition på landsvägen väster om Lappo älv och i den nära belägna skogen.

De ryska trupperna närmade sig Jutas åker från Lappohållet 13.9.1808. Döbelns trupper hann vila i sina positioner i ungefär fem timmar innan generalmajor Kiril Kosatsjovskijs ryska trupper stötte på Döbelns förpost. På bägge sidor fanns cirka 1500 män. De ryska trupperna inledde en attack, men fick efter hårda strider dra sig tillbaka till Alahärmä. Under sin flykt brände de bron som gick över älven. Veterligen skadades och stupade något över 40 av von Döbelns soldater, den ryska mansförlusten torde ha varit över tre gånger större.

Segern i slaget vid Jutas betydde att Sverige-Finlands huvudarmé under ledning av general Carl Johan Adlercreutz fick tilläggstid för att dra sig tillbaka norrut. Döbeln blev befordrad till generalmajor och soldaterna fick en extra ranson brännvin.

Vid Jutas slagfält restes ett minnesmärke år 1885, på stället där svensk-finnarnas kanoner ställdes i början av slaget.