Smedsgården

Jämsä by i Toholampi

Smedsgården, även kallad Makthuset fanns och finns än i dag i Jämsä by vid Karjapuro bäck. En björkallé ledde till gårdsplanen där det utöver den 1877 byggda bastanta och höga huvudbyggnaden fanns en såg, smedja och övriga byggnader. För att bygga huvudbyggnaden behövdes upp till 600 stammar trävirke och den fodrades med breda lodräta brädor som hyvlats för hand och målats gula. Storstugan i byggnaden var öppen och ljus och fodrad med släthyvlade brädor, vilket var sällsynt på den tiden. Även kamrarna var fodrade. I början fanns det en så stor hörnspis i storstugan att flera karlar rymdes uppe i utrymmet ovanpå den öppna spisen för att vila sig.

I huset bodde fyra bröder. De var kända som aktiva yrkesmän och företagare. Den näst yngsta brodern Sakri Järvenoja (1835–1885) var en uppskattad smed. Bössor som han tillverkat såldes runtom i Finland. Bössorna var efterfrågade i synnerhet bland säljägarna. Sakri reparerade också bössor. Han smidde spikar som användes bland annat till att bygga kyrkan i Toholampi.

Välståndet i smedsgården återspeglas också av att det i Järvenojas ria fanns två sparrar ovanpå varandra och rian var ovanligt hög. Även husets väderkvarn var hög jämfört med de enkla stubbkvarnarna på området. Ramsågen drevs med kvarnens vindkraft. Omkring år 1870 byggde de uppfinningsrika bröderna en ramsåg vid bäcken som rann förbi huset. Ramsågen drevs med vattenkraft. På den tiden idkade bröderna redan en utbredd affärsverksamhet. Senare gick man tillbaka till vindkraft vid sågen och till slut skaffade man en lokomobil som kraftanläggning. Det var främst brodern Juho Järvenoja som skötte sågverksamheten. Brädorna och plankorna från sågen fördes med egna hästar till Himango och därifrån skeppades de ut till marknaden runtom i världen. Det berättas att det i huset hos bröderna Järvenoja rådde god disciplin, men inte för sträng. Pigorna och drängarna trivdes i gården, eftersom förhållandena var relativt bra, i synnerhet för flitiga tjänare.