Traditionscentret i Pajamäki

Pohjapuolentie 366 Toholampi

Eftersom järnet som hämtats från Sverige var dyrt för de fattiga socknarna, var det vanligt med hemlagad och självlärd järntillverkning i Toholampi. Man sökte efter järnmalm i sjöar, kärr och åkerdiken, där det fanns järnhaltig mylla. Också från rosthaltiga källor togs myllan upp och torkades.

Med sina byggnader i lantlig stil är Pajamäki gårdsplan ett musealt område vars historia sträcker sig ända till mitten av 1500-talet. Pajamäki var på den tiden den första gården i Toholampi som antecknats i skatteförteckningen. Pajamäki har också kallats Rautamäki (Järnbacken), eftersom man tillverkat järn där på 1600- och 1700-talen. Bevis på detta har funnits i form av rester från en järnugn och järnslagg i gårdsmyllan. Det har också namnenligt funnits en smedja i Pajamäki där man smitt järn för hand. En backe sluttar ned från Pajamäki där Lestijoki å breddas i sjön Kirkkojärvi. Från sjöstranden tog man upp järnmalm och transporterade den till järnugnen. I Kotila, Rautakuru sägs det ha funnits snäppet bättre järnmylla, då man jämför med övriga Mellersta Österbotten. Veterligen läste man i Pajamäki skrifter av bl.a. mystikern Jacob Böhme, översatta till finska.

Den restaurerade huvudbyggnaden i traditionscentret, sockenhuset, stammar från 1800-talet. I traditionscentret kan man bekanta sig med en väderkvarn som byggts år 2004. I smedjan finns att beskåda redskap och smidda nyttoföremål. I Pajamäki huvudbyggnad finns möjlighet att ordna olika evenemang, och sommartid är gårdsplanen med sina byggnader öppen för allmänheten.

Berättat

Det berättas att den första invånaren i Pajamäki, Paavo Kotilainen, avrättades som häxa på torget i Uleåborg 1577. Man konstaterade att han med sina magiska krafter skadat människor och deras egendom. Samma öde som Kotilainen på torget i Uleåborg erfor Pieti Riippi från Kelviå. Därmed verkar det som om man i Mellersta Österbotten tog i med hårdhandskarna i fenomen som kyrkan definierade som häxeri. (Virrankoski 1997, 67–68) Det är möjligt att Kotilainen var en av lapplänningarna som på den tiden bodde vid åarnas övre lopp. Dessa hade ett allmänt rykte av att vara häxor. (Suur-Lohtajan historia I, 488).