Niskakorpi skogsvaktargård
Lestijärvi
Huvudbyggnaden vid Niskakorpi skogsvaktargård som står kvar ännu sommaren 2018. Den färdigställdes år 1922, då Kalle Kalliokoski flyttade in som skogsvaktare. Senare verkade Väinö Vistbacka som skogsvaktare på gården och han förknippas med berättelsen om den ostyriga tamräven.
Berättat
Väinö Vistbacka hade tagit en rävunge som sällskapsdjur i Niskakorpi. Rävungen lärde sig att vistas bland människor. Den ville in i huset och satte sig i famnen på arbetarna som inkvarterats där. Den busiga räven bruka stjäla och riva sönder arbetarnas vantar.
Väinös son berättar om en händelse om räven och sin far som tyvärr blev till rävens öde. Väinö hade kommit hem en dag, trött efter en arbetsresa, och kastat sig på bänken för att sova, högljutt snarkande. Räven hade smugit från sin gömma bakom ugnen för att snusa och vifta på öronen i närheten av sin husbond. ”Då hoppade den bredvid Väinö, kikade med huvudet på sned i det glestandade gapet, och tänkte säkert att det här behöver smörjas. Lyfte då manligt på sitt bakben och strilade sina hälsningar i munnen. Väinös motor var säkerligen på sugfunktion, och rävens hälsningar drogs säkert ända in i lungorna. (…) Kettu perrrkele! Gubben tog tag i nackskarven, hagelbössan i högsta hugg och sprang ut på trappan, slängde räven i luften och sköt den samtidigt. Efter en stund föll han i tårar och förbannade sig för att han blivit sur alldeles i onödan.” Räven var så viktig för Väinö att han stoppade upp den och den fick stå framme i stugan. (Lappi 2011)
Bilder
Huvudbyggnaden i Niskakorpi gård
Utbyggnad vid Niskakorpi gård
Utbyggnad vid Niskakorpi gård
Karta
