Målarens tjärdal

Halsua

 

Tjärbränningen var redan från 1600-talet en snabbt växande näringsgren i Perho ådal. Framställning av tjära var en verksamhet i flera skeden, tog lång tid och krävde noggrannhet. Tallarna som valdes till tjärved skulle skalas i omgångar och det tog tre år för dem att producera kåda. På vintern fälldes träden och de fraktades intill tjärdalen för att klyvas. Det krävdes yrkeskunskap och noggrannhet att bygga en tjärdal. Tjärdalen brändes i flera dagar på våren och beroende på tjärdalens storlek fick man tiotals tunnor tjära, ibland till och med hundra tunnor. Då tjärframställningen lyckades gav den märkbara inkomster till arbetarna. Det skedde också olyckor vilket kunde bero på tjärmästarens brist på yrkeskunskap eller att han somnade mitt under övervakningen av tjärdalen. Övermäktigt supande kunde också leda till en olycka.

 

Enligt traditionen hörde den så kallade Maalarin hauta (Målarens tjärdal) i Ylikylä i Halsua till de olyckliga fallen. Snickaren och målaren Heikki Ruuska med sina hjälpkarlar byggde i medlet av 1800-talet en stor tjärdal och förberedde tjärbränningen. Tjärdalen är belägen på ungefär tjugo minuters vandring från Penningintie, ca 1,2 km mot sydväst. På vintern kan man ta sig hit på skidor eller med motorkälke. Men vad hände i tiderna med tjärdalen?

  


Berättat

 

Det berättas att Maalarin hauta (Målarens tjärdal) fattade eld direkt i tändningsskedet. På ungefär tjugo minuter försvann många år av tungt och långsiktigt arbete upp i rök. Orsaken till att tjärdalen brann upp kunde vara en oväntad vindby. Att tjärdalen förstördes hade katastrofala följder för familjen. ”Datumen i kyrkböckerna berättar entydigt om att under nöd- och hungeråren som följde strax efter olyckan dog en av Heikkis söner, Juho, hans hustru och barn av näringsbrist. (…) Inkomsten som de skulle ha fått av tjäran skulle troligtvis ha ändrat deras öden till något helt annat.” (Jyrkkä 2008)

 


Bilder

 

Maalarin hauta på kartan

 


Karta