Striden i Kokkoneva

Kokkoneva Perho

Den 11 juli 1808 fördes en av de hårdaste striderna mellan ryska och svensk-finska trupper i Kokkoneva i Perho. De något över 1000 män i de finska trupperna leddes av major Otto Henrik von anonbullret var enormt och hela Kokkonevaområdet fylldes av krutrök. Området var svårframkomligt kärr med skogsdungar. Ryssarna var överlägsna och då finnarnas patroner Fieandt och den ryska truppen på drygt 3000 soldater kommenderades av generalmajor I.F. Jankovitj. Den hårda och händelserika striden tog nio timmar i anspråk. Det berättas att kminskade, retirerade von Fieandt med sina mannar slutligen och förlorade striden. Över 800 stupade och sårade män i Jankovitjs trupper, i von Fieandts styrkor var motsvarande siffra cirka 170 män av vilka 25 stupade. En av de stupade var den synnerligen tappre underofficeren Bror Schöneman, vars gravminnesmärke finns i Kokonsaari i Kokkoneva.

Efter många skeden lyckades von Fieandts trupper retirera från stridsområdet i Kokkoneva till Vetil. Däremot var Perhobornas liv efter den förlorade striden kaotiskt och fyllt av rädsla då Jankovitjs trupper rövade och idkade ofog. Många Perhobor flydde till lönnpörten i skogarna. Samuli Paulaharju (1930, 48–49) beskriver att ”saker man inte kunde ta med sig gömdes och sedan for man iväg allihopa och gav sig an till den trygga skogen”. Man led av stora ekonomiska skador på området men veterligen lyckades man undgå blodig terror.