Konsta Jylhäs hemgård

Pajalantie 12 Kaustby

 

På Pajalanmäki i Kaustby centrum finns ett rött österbottniskt hus försett med en skylt på väggen. Konsta och Rebekka Jylhä bodde här med sin familj ända från 1950-talet. Även i dag är huset i privat bruk.

 

Konsta Jylhä (1910–1984) är den mest kända spelmannen i Kaustby och hela Finland sedan början av 1900-talet. Han föddes i Järvelä by. Konstas far var Pikkulukkarin Viljami eller Jaakko Viljami Jylhä (1873–1913) och han hörde likt sin egen far till de mest populära bröllopsspelmännen under sin tid. Familjens huvudsakliga livnäring kom dock från fraktkörning. Viljami dog då Konsta var tre år gammal och familjen flyttade till kyrkbyn där modern Mari fick arbete i Santeri Isokangas cafeteria. I Santeris café fanns alltid fioler och ett harmonium i beredskap för att spelas på. Konsta lärde sig på gehör att spela av de gamla spelmännen på caféet. Redan som ung gosse fick han ackompanjera på harmoniet och spela fiol på caféet med spelmännen som tittade in där, bland annat tillsammans med den legendariske Matti Haudanmaa (1858–1936). Fiolen blev Konstas huvudsakliga instrument då han växte upp.

 

Konsta spelade under hela sin ungdom som bröllopsspelman och blev småningom frontfiguren för gruppen Kaustisen Purppuripelimannit som grundades 1946. Gruppen var mycket populär i synnerhet i slutet av 1960-talet och på 1970-talet, och uppträdde på många evenemang, till och med på Ruisrock-festivalen. Då gruppen hade som mest spelningar på veckosluten blev de skjutsade med helikopter och gruppen fick till och med en guldplatta. Konsta var en av de första som fick Mästerspelmanstiteln år 1970 och hans mest kända kompositioner är Vaiennut viulu (Fiolen som tystnat), som han tillägnade sin far, samt Konstan parempi valssi (Konstas fina vals) och Konstan joululaulu (Konstas julsång).

 

Kaustisen Purppuripelimannit har fortsatt med sin verksamhet ända till våra dagar och har som medlemmar skickliga Kaustbyspelmän i tredje led. Dessa komponerar också egen musik.

   


Berättat

 

Det finns en förebild för Konsta Jylhäs stycke Hurmuri (tjusaren). En bonde vid namnet Väinö hade en gammal och slö häst som hette Hurmuri. Väinö och Hurmuri gick dagligen längs med vägen Pajalantie förbi Konstas hus och Konsta hörde rytmen av det särpräglade hovklappret från Hurmuri. Barnen i kyrkbyn tyckte om Hurmuri och Väinö. Ofta fick de också åka i kärran för att hämta hö. Även Konsta tyckte mycket om Hurmuri och tilltalade hästen alltid som ”han”. Till slut komponerade Konsta en egen titelmelodi för Hurmuri och i dess rytm kan man höra det långsamma klappret av hästens hovar.

 


Bilder

 

Konsta Jylhä på Kaustby folkmusikfestival 1971  (Folkmusikinstitutet/Leo Torppa)

 

Konsta Jylhäs gamla hemgård sommaren 2019

 

 

Konsta Jylhä bodde i detta hus 1954–84


Video

 

Konsta Jylhä: Konstan parempi valssi

 

https://www.youtube.com/watch?v=QbZtzGxJDPQ

 


Karta