Spelmanshuset

Konstantie 8 Kaustby

 

Spelmanshuset (Pelimannitalo) kallades till en början för Aapintupa och byggdes omkring år 1800 i Pulkkinen by i Vetil. Huset stod tomt på 1940-talet och efter många skeden flyttades och restes det i Kaustby som ett ställe där man kunde uppträda med folkmusik, använda det som mötesutrymme och verksamhetsutrymme för Kansanmusiikki-instituutti (folkmusikinstitutet). President Kekkonen invigde byggnaden sommaren 1974.

 

Pelimannitalo är till sin form en sidokammarstuga. Man känner till att dylika hus byggdes i de södra socknen i Mellersta Österbotten som huvudbyggnader på jordbruken från mitten av 1700-talet till 1850-talet. Namnet sidokammare syftar på att kamrarna var placerade vid sidan av stugan. Utrymmena är inredda i gammal allmogestil och traditionella öppna spisar med välvda spiskransar är murade i stugorna. Pelimannitalo är i dag i privat ägo och huset hyrs ut för olika evenemang och familjefester.

 

För folkmusikfolket är Pelimannitalo hjärtat för den legendariska folkmusikfestivalen i Kaustby. I stugans täta och intima stämning har man upplevt otaliga oförglömliga stunder ända från Konsta Jylhäs och Purpurispelmännens glanstider. I huset ordnas också året runt bland annat konserter av den professionella folkmusikgruppen Tallari samt evenemang under Kaustby kammarmusikvecka.

 

Från trappan till Pelimannitalo öppnar sig en utsikt mot festivalparken med festivalarenan i amfiteaterform i medelpunkt, byggd 1985, samt en läktare för ca 3000 åskådare. Under festivalen omgärdas arenan av ett gulrandigt tälttak i paraplyform, öppet på sidorna och designat av arkitekt Roy Mänttäri. Den centrala stolpen är 24 meter hög. Tältet har blivit något av ett kännetecken för festivalen och det har fått smeknamnet ”Villen pipo” (Villes mössa) efter kraftfiguren bakom folkmusikfestivalen, Viljo S. Määttälä (1923–2016).

 

Då man blickar ner mot vänster från Pelimannitalos trappa ser man folkmusikmonumentet nere i backen (Kansanmusiikkimonumentti). Monumentet avtäcktes 1982. Monumentet är planerat av Armas Maasalo. På underlaget har man avbildat profilbilder av viktiga musikpåverkare och kompositörer från Kaustby.

  


Berättat

 

De flera hundra år gamla stockarna av furu har huggits i Perhoskogarna. Ursprungligen var det meningen att flotta stockarna längs med Perho å för byggträ till Karleby kyrka. Det blev dock på ett annat sätt. Då vårflödet trappade av fastnade stockarna i ån vid Pulkkinen by i Vetil. Husbonden Matti vid Pulkkinens gård köpte stockarna förmånligt och byggde av dem ett allmogehus, som var 23 meter långt och 12 meter brett och som folklivsforskaren Kustaa Vilkuna kallat för ”talonpojan hirsilinna” (bondens stockslott). (http://www.arviiti.fi/tarinaa-pelimannitalosta)

 

Ett urgammalt spöke vid namnet Vaatermoukka sägs bo i Pelimannitalo. Spöket flyttade från Pulkkinen i Vetil till Kaustby med stockarna. (Marjatta Pulkkinen 1995)

 

Invigningen av Pelimannitalo i juni 1974 planerades som ett mediaevenemang som skulle kulminera i att president Kekkonen öppnar huset med en nästan halvmeter lång järnnyckel som tillverkad enkom för ändamålet. Värdarna och media hade dock glömt att presidenten var sportig av sig. Efter de långa ceremonierna på det dåtida festfältet klev president Kekkonen med långa steg upp för backen till Pelimannitalo, stack nyckeln i låset och vred upp dörren med sådan fart att ingen hann med, varken värdarna eller pressfotograferna. Ingen fick veterligen en bra bild av den noggrant planerade festliga stunden.

 


Bilder

 

 

Spelmanshuset

 

Spelmanshuset

 

Santeris kabinett

 

 

Tallari på Spelmanshuset (Pelimannitalo) tillsammans med JP Piirainen 2018  (Folkmusikinstitutet/Lauri Oino)

 

Folkmusikmonument

 


Karta