Kreeta Haapasalos staty
Kreetanpuisto Kappelintie 22 Kaustby
(Studera också Wirkkala konsnärstig)
Kaustbyfödda folkmusikern Kreeta Haapasalo (1813–1893) åkte runt i Södra Finland, ända till S:t Petersburg och Stockholm, och gladde folk på olika evenemang med sin sång och sitt kantelespel.
Kreeta blev en legend, och flera sånger lever kvar hos oss än idag. Den saligt vackra ”Mun kanteleeni kauniimmin” lever kvar i människornas hjärta.
Ilmari Wirkkala var intresserad av Kreetas och hennes makes Joonas liv. Ilmari skrev ett föredrag om parets liv och fortsatte arbetet även i pjäsform.
Tanken om att resa en staty föddes i Kaustby efter krigen. År 1954 var Kreetas staty klar att invigas. Den var planerad av Ilmari och formgiven av hans yngste son Tauno.
Berättat
Berättelsen om Kreeta Haapasalo har under årens lopp inspirerat många människor i synnerhet i Perho ådal. Familjen levde på många sätt ett kringvandrande liv. Maken Joonas hade svårt att hitta ett bra ställe att leva på och på grund av många sorters nöd hamnade Kreeta på flera resor med uppträdanden ända till S:t Petersburg och Stockholm. Hon fick uppbackning av bl.a. författare Zachris Topelius, skalden J.L. Runeberg och kyrkoherden i Vetil, A.I. Ingman.
De enkla och vackra melodierna i Kreeta Haapasalos sånger har bevarats för kommande generationer och många konstnärer har framfört dem. Kaustbyborna älskar i synnerhet ”Kreetan Joululaulu”. ”Mun kanteleeni kauniimmin” spelas och sjungs ofta på jordfästningar och minnesstunder.
Bilder
Kreeta Haapasalo (1813–1893)
Unga Kreeta på kortet (Ilmari Wirkkalas teckning)
Kreetas staty
Musik
Mun kanteleeni kauniimmin (kantele: Helli Syrjäniemi)
