Rosenlunds prästgård

Trädgårdsgatan 6 A-C Jakobstad

 

Kyrkoherden och prosten Gabriel Aspegren lät bygga prästgården som färdigställdes år 1765, men den förföll snabbt och revs år 1797. Med hjälp av stadens snickare och hantverkare samt delvis genom pengar som han fått av socknen och staden, lät kyrkoherden Erik Brunnius bygga en huvudbyggnad i två våningar som färdigställdes 1798. Stenkällaren från den tidigare prästgården bevarades under den nya prästgården. År 1817 brädfodrades byggnaden, utrustades med ett nytt tegeltak och målades gul.

 

Gabriel Aspegren hade under sin tjänsteperiod låtit bygga på den karga och steniga backen i Rosenlund en trädgård som var omfattande, omgärdad av en stenmur och symmetriskt indelad i kvarter. Aspegren betalade trädgårdsbygget med egna medel. Uppenbarligen var Aspegren en av de första i trakten som också odlade potatis. Aspegren lät också bygga den stora, med dåtida mått mätt framstegsvänliga, i gråsten murade ladugården på 1770-talet, där man hade kor, hästar och får. Drängstugorna som inramar Rosenlunds prästgård härstammar också från 1700-talet. Aspegren utvidgade sina odlingsmarker och på hans mark fanns också torpare, som gav honom extra inkomster. Aspegren dog efter en kort tids sjukdom våren 1784.

 

Under den första hälften av 1800-talet fungerade Johan Höckert som kyrkoherde vid prästgården. Han hade tidigare fungerat som lärare och rektor i trivialskolan i Uleåborg. Till hans elever hörde J.V. Snellman som beskrev sin lärare som ”en sällsynt fin man av världen”. Höckerts mormor Maria Aspegren var styvsyster till Gabriel Aspegren. Höckert fungerade 34 år i sin tjänst. Han framförde ofta sin oro över de fattiga, hungriga och sjuka i regionen och lyckades också ibland underlätta deras liv genom mathjälp.

 

I Rosenlunds gårdsmiljö är alla objekt omsorgsfullt grundrenoverade och restaurerade. I stenladugården fungerar Pedersörebygdens hembygdsmuseum. Aspegrens trädgårdshelhet är restaurerad enligt gamla dokument och ritningar. I trädgården växer förutom nyttoväxter och prydnadsväxter bland annat medicinalväxter som är typiska för 1700-talet och som användes som råvara för hemapoteken. Trädgården omgärdas fortfarande av den gamla stenmuren och portarna.