Berättat
Det berättas att Gabriel Aspegren, som föddes 1708 i Kristinestad, levde sin barndom och ungdom i ekonomisk fattighet. Gabriels familj flydde under Stora ofreden till Sverige, där Gabriels far Anders Aspegren fungerade som lågavlönad lärare och kaplan. Efter Stora ofreden återvände familjen till Kristinestad och Gabriel skickades till trivialskolan i Björneborg. På den tiden begav sig fattiga skolgossar under loven på vandringar för att tigga och förtjäna sitt levebröd genom att sjunga och hjälpa till med arbeten i husen. (Nikula: Pedersöre Jul- och hembygdsblad 1936)
Gabriel Aspegren sägs ha varit en verksam, driftig och upplyst man under sin tid i prästgården. Utöver själavården var han intresserad av jordbruk och trädgårdsskötsel. Som ett bevis på detta uppstod med hårt och idogt arbete på den steniga och karga backen vid Rosenlund en omfattande och mångsidig trädgård. Trädgårdens åkeryta var väldigt begränsad enligt Aspegren, och han strävade efter att skaffa odlings- och skogsmark även på andra ställen. I sin strävan att utvidga markerna stötte Aspegren på hårt motstånd från borgerskapet och magistraten, vilket förbittrade Aspegren. (Söderhjelm: Jakobstads historia)
Trots sin fysiska svaghet och den ekonomiska fattigdomen i sitt tidigare liv kunde Aspegren uppnå prosterskap, ett gott rykte och förmögenhet, som sägs ha berott på hans starka ambition, sega energiskhet och hans ”klara huvud”. (Nikula: Pedersöre Jul- och hembygdsblad 1936)
Sigrid Nikula beskrev området vid Rosenlund i början av 1930-talet som att man där fortfarande kände av ”Aspegrens ande”, även om mycket sådant gått förlorat som han med stolthet hade värnat om. Till exempel hade en stor del av trädgårdsgångarna vuxit igen. (Nikula: Pedersöre Jul- och hembygdsblad 1934)