Torgare prästgård

Torgarevägen 22 Kronoby

  

Torgare prästgård har fått sitt namn från Anders Torgares hemman som i mitten av 1600-talet införlivades med tjänstehuset. Den nuvarande huvudbyggnaden färdigställdes under ledning av byggnadsmästare Hans Riska under kyrkoherde Henric Aulins tid i slutet av 1790-talet. År 1819 brädfodrades byggnaden och målades med rödmylla. Under 1850-talet utvidgades byggnaden. Under sin tid har byggnaden givetvis renoverats och putsats upp ett flertal gånger. Källaren härstammar från 1600-talet.

 

Byggnaderna och gårdsmiljön hos Torgare prästgård återspeglar den dåtida lantbrukskulturen. Torgare prästgård hade redan på 1730-talet ett hönshus, vilket var väldigt sällsynt i Österbotten på den tiden. Man introducerade nya odlingsmetoder och använde nya verktyg på prästgården, och var därmed en förebild för bönderna på området. Även nya husdjursraser introducerades och djurförädling idkades. I gårdsmiljön finns än i dag drängstugan, mangelstugan och stenladugården från 1840-talet. Dessa representerade den reformvänliga prästgårdstiden under kyrkoherde Anders Gustaf Kihlman.

 

Många ansedda personer bodde i och besökte prästgården. Henrik Gabriel Porthan (1739–1804) kallas den finländska historieskrivningens fader, och han spenderade tio år av sin barndom i prästgården hos sin morbror, kyrkoherde Gustaf Juslenius. Nationalskalden Johan Ludvig Runeberg besökte nu som då prästgården under de första åren av 1820-talet.

 

Den sista som kom att bo i prästgården var kyrkoherden Gustav Stenbäck som flyttade från den gamla prästgårdsbyggnaden till den nya prästbostaden 1960. Härefter fungerade prästgårdsbyggnaden som pensionat och småindustriutrymmen, tills Torgarestiftelsen år 1979 tog byggnaderna och gårdsomgivningen i musealt bruk.

 

Kronoby kyrka med omgivning samt Torgare prästgård bildar ett välbevarat kulturarvsområde. I gårdsmiljön finns även ett lantbruksmuseum och ett skolmuseum. I prästgården ordnas bland annat olika kulturevenemang.