Berättat
En sorglig historia förknippas med Töppösen luolikko och framställning av tjära: historien om Loulu Juho som i december 1873 tillverkade tjärved i närheten av stenröset. Enligt traditionen gick Juho vilse då han sent på kvällen försökte återvända till tjärbrännarnas stuga där han skulle bo under hela sitt arbetspass.
Barnen ute på en gårdsplan i närheten tror sig ha hört rop på hjälp genom stormen, men de vuxna skrider inte till åtgärder – de tror att det är en uv som hoar. Då Juho, nedkyld och dödstrött, irrar omkring i vinterstormen stöter han på en lövhässja dit han släpar sig med sina sista krafter. Markku Jyrkkä (2010, 68) berättar en historia som mycket väl kan vara sann: ”Juho drömmer, han är en liten gosse, det är jul. Man har brett ut rent halm på golvet i storstugan. Många ljus brinner på bordet. Även Juhos mor- och farföräldrar är på plats, såsom hans syster som gått bort under hungeråren. Det är varmt i stugan, alla ler. Juho har det gott att vara.”
En man som är ute med sin häst några veckor senare hittar Juhos frusna kropp i lövhässjan invid stenröset och bär kroppen försiktigt till släden.
Söder om Töppösen luolikko finns ett träkors som vittnar om händelsen, på korset står ”LOULU JUHO” och ”K. 1873”. Man vet inte exakt var Juho kommer ifrån eller var han ligger begravd men berättelserna lever vidare. Det finns också en gammal tjärdal med guidetavlor i närheten av stenröset.
